Alfred ligger på min mage och pratar med bebben.. Han säger att han hör genom magen hur bebben säger "heeeeeej".. ;)
Vi håller på att baka lite bullar till kalaset i eftermiddag. Alfred är så förväntansfull och pratar om vilka som ska komma, tårta och paket. Det kommer nog bli en riktig toppendag för den blivande 2:åringen!
Alfred sover och jag passar på att göra en massa sker. Städar och plockar lite inför kalset imorgon, slår in paket (dock får han paket av oss på fredag eftersom det är då han fyller år), rensar lite utomhus, sorterar skräp osv..
När man väl börjar plocka tar det aldrig slut. Vi var iaf iväg ikväll och köpte ett överdrag till grillen, så nu kan den äntligen få flytta ut från altan. Så skönt att slippa den där inne!
På fredag ska pappa och R.G bygga trallen :) Allt "material" ligger ute på gräsmattan nu och bara väntar.. Så spännande ;)
Bäst att fortsätta med plockningen så jag kan komma i säng någon gång ;)
1:a besöket hos tandläkaren för Alfred! Vi har tid 7.50. Medan vi väntar passar Alfred på att leka i väntrummet. Han bjuder mig på "taffe" (kaffe) och själv verkar han passa på att äta en macka ;)
Vad underbart det är när man jobbar över ett tag och äntligen ska få åka hem. Går in på Ica maxi med en unge som skriker och grinar runt hela affären. Vägrar sitta i vagnen och vägrar gå snällt bredvid. Tvångssätter han i vagnen iallafall (såklart skrikande) och springer runt affären för att handla så fort som möjligt för att åka hem. Bär två blytunga påsar till bilen + en väska + en mage som är ivägen hela tiden + en rygg/fogar som gör ont, samtidigt som jag försöker få en hand över och hålla i Alfred som fortfarande skriker och tjurar och springer åt alla håll. Ställer ner påsarna och säger till Alfred att jag lämnar honom där så får han sova kvar på affären medan mamma åker hem eftersom han är så tjurig och vägrar lyssna. Det funkar, han blir helt förstörd och klänger i mitt ben och vill att jag ska bära honom. Så med Alfred i famnen, två (fortfarande blytunga) påsar och en väska och den otympliga magen tog vi oss äntligen till bilen och kunde åka hemåt.
Jag har lite bloggtorka, så ursäkta dålig uppdatering!
Nu är det frukost som gäller innan jobb.
Var in och väckte familjen också. Man ser tydligt vem som bestämmer i sängen nu för tiden, och inte är han så snäll med att dela med sig av sängutrymme heller...
Det är helt overkligt mycket utgifter just nu. Förstår inte hur det kan komma så mycket samtidigt. Allting händer, som inte ska ha hända, och det bara rasar in räkningar.
Vi fick en rolig räkning på samfälligheten i området på 4200:-, bilen servades och lagades för 3700:-, tallen ska bort och det kostar några tusenlappar (oklart än hur många bara), vi ska bygga trall som kommer kosta ca 5000:-. Och allt ska betalas kommande lön!
Så är det födelsedagar, dop och massa annat..
När man börjar känna att vi svämmar över av utgifter. Då kommer nästa bakslag. Mitt Sverige Vatten var här i fredags och skulle kontrollera vårt vatten eftersom jag tycker att det är smutsigt ibland. Då konstaterade dom att det var inget fel på kallvattnet, det är med 99,9% varmvattenberedaren som är trasig. Helt makalöst, en ny likadan som vi har kostar ca 10 000:-. Pappa var dock här och tittade på den och han sa att vi inte skulle måla fan på väggen än, kanske var det någon grej som vi skulle byta ut så blev det bra igen. Måste kolla upp det till veckan!
För att bättra på allt ytterligare så imorse när jag borstade tänderna på Alfred så råkade han sparka ner min telefon i handfatet, där det såklart var fullt med vatten. Så då gick den sönder också. Ljudet funkar inte längre på den.. Jag kände bara att det var inte ens någon idé att bli irriterad eller less. Det har gått över det stadiet nu och jag känner bara att kommande månad kommer bestå av vatten och bröd.. Som bäst! Suck. Suck. Suck.
Så om ni försöker få tag på mig och jag inte svarar så är det för att min telefon är knäpptyst, men det funkar att prata i den med högtalare eller headset. Så jag ringer väl upp när jag ser det ;)
Lite mellanmål i soffan :) Vi har varit ute nyss på en tur med Atlas, men det är inge roligt väder. Grått, blött och lite regn till och från! Vi får se hur vi ska slå ihjäl resten av dagen!
Det är en fruktansvärt sjuk värld vi lever. Den här filmen har jag sett cirkulerat runt på facebook och när mamma hade börjat sett den men fått avbrutit, lillasyster hade börjat grina, då bestämde jag mig för att jag inte skulle se den. Men trots det så slog jag på den ikväll. Jag ångrar inte att jag såg den, för det fick mig att tänka efter. Men jag mår så fruktansvärt dåligt av att se sånt här och jag kan inte begripa att det finns folk, en mamma, som kan göra såhär. Det gör så ont i mig! Vad är det som är fel på människor när dom gör såhär? Varför? Varför? Det finns inget ont i en bebis, och det finns ingen i världen som förtjänar en sån start i livet.
.
Det som gör ondast i hjärtat är när den lilla bebisen försöker ta sig fram till sin mamma iallafall, trots allt ont hon gör. En liten bebis har bara en trygghet när dom föds, sina föräldrar. Och av sina föräldrar ska man få kärlek och ömhet. Trots att mamman slår och sparkar så vill bebisen fram till henne iallafall. För det finns ingen annan. Det är ju av mamman/föräldrarna man ska få kärlek och ömhet. Det är ju dom som ska trösta om det är något.
.
.
Efter jag hade sett filmen kände jag för att gå och spy. Men på något sätt kändes det långt bort, jag vet att jag inte kan göra något åt det. Det kommer tyvärr alltid finnas barn, folk, djur och annat som far illa av sjuka människor. Men det jag känner att jag kan göra, och ska göra, är att älska mer. Jag kan överösa kärlek till min familj och dom runt omkring mig.
När tragedin hände i Oslo, var det ju någon klok människa som sa något i form med "Om EN människa kan sprida så mycket hat, tänk hur mycket kärlek ALLA vi andra kan sprida".
Våran stora duktiga kille. Han har blivit så duktig och förståndig och han har verkligen helt koll på läget nu. Han pratar meningar med 5-7 ord. Igår när vi åt frukost satt jag mig på R.Gs plats vid köksbordet. Då tittade han på mig och sa "Okej, mamma låna pappas stol ida"..
.
Förra veckan när vi var uppe hos mamma och pappa skulle pappa/morfar gå ut med Alfred och "skjuta golf" (som Alfred säger). Iallafall så hade han bara en keps på sig när vi kom så pappa skulle leta fram en mössa åt honom istället eftersom det var kallt ute. Då hittade pappa en mindre mössa (sen Sofia var liten) som var röd med blommor eller något på och ska precis sätta den på Alfreds huvud. Då tar Alfred tag i mössan och tittar på mössan och sedan på pappa/morfar, så säger han "Neeeeeeeeej, fö tjej".. Han tyckte minsann att det där var ingen mössa som passade en kille när den såg ut sådär. Så morfar fick allt leta fram en ny mössa som var lite "pojkigare".
.
Varje dag gör han någonting nytt och han är i en sån himla härlig ålder nu. Det är nästan ingenting som han inte förstår, så det gäller att passa sig för vad man säger/gör. Säger jag till honom när han lägger sig på kvällen att vi ska åka och bada dagen efter, så vaknar han upp nästa dag och säger direkt att vi ska åka och bada. Han såg ett papper igår som det stog Polfärskt på (där R.G jobbar nu) och då sa han "Pappa jobba här".. Då har R.G jobbar där sedan i mars, och vi har aldrig visat honom namnet på deras företag eller deras logga.. :S Helt galet, han snappar verkligen upp allt och jag förstår inte hur han kan veta så mycket..
.
Sömnen är det lite sämre med just nu. Han somnar inte själv längre och vi kan inte bara lägga honom och pussa honom godnatt och gå ut. Nu måste vi sitta/ligga där inne annars kliver han upp direkt och flamsar runt. Problemet tror jag ligger mest i att han inte verkar vara speciellt trött. Han somnar oftast inte innan 20.30 nu, ganska stor skillnad på förr då han alltid somnade 19.00. Vi har sagt till på dagis att han inte får sova mer än 1 timme nu, men tydligen vaknade han nästan alltid av sig själv efter ganska precis 1 timme. Vi provade i hegen om det kanske kunde vara så att han inte behöver sova på dagen längre, men det funkade inte alls. Han somnade i soffan strax efter 15.00 och när vi väckte honom efter 30 minuter var han som en geting. Så uppenbarligen orkar han inte en hel dag utan sömn.
Det känns som att problemen började nu när det har blivit så ljust ute på kvällarna. Han verkar inte tycka att det är okej att lägga sig när det fortfarande är jätteljust ute. Men det är ju svårt att göra något åt, trots att det är kolsvart i hans rum när han ska sova så är det ju ljust överallt annars. Sista två-tre dagarna har han fått vara vaken lite längre och vi har lagt honom strax efter 20.00, och då har han faktiskt somnat ganska snabbt. Så han kanske inte behöver lika lång nattsömn längre, vad vet jag. Vi får prova oss fram och se vad som händer! Han är ju inte trött och gnällig iallafall, det är huvudsaken! ;)
.
Tänk, om 9 dagar blir Alfred 2 år. Det är helt sjukt.. Vår stora kille som vi älskar sååååå mycket och som gör oss så stolt och lycklig VARJE DAG!